Är det bara jag, eller ska man kalla det egosim, att jag tog det på det sättet, det som stod hos dig.
Jag saknar alla stunder, jag saknar dig, dina korkade skämt och våra nattliga biobesök!
Våra turer i då tuffa bilar, med fula grabbar. Men åka bil va väl endå allt?!
Att klanka ner på killar som tråna efter än, när vi spela den elaka låten på vägen hem från speedwayen i västervik.
När vi va ute till solen gick upp på morgonen, och din mamma trodde vi låg hemma och sov hos mig som snälla små lam.
Att vi alltid retades om att dricka sprit, "FRAM MED DUNKEN".
Vårat första (och sista) partaj hemma hos mig.
Det va tider det.
Jag saknar det, jag saknar dig. Känner du...(?)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du vet att det var dig ja nämde.
Du vet att jag saknar dig, Du har alltid vart min bästa vän, det var ju liksom Vi. Alltid Vi. Korkade o roliga saker.
Som när vi blev hämtade i stallet me moppar o bilar o gu vet allt.
Saknar dejgrymt gumman.
Puss Pi
Skicka en kommentar