31 oktober 2006
Kvällen är här
Tror det kommer bli jätte fint, iaf efter vad jag föreställt mig när dom berättat.
Snart ska jag duscha och krypa ner i sängen. Blir att titta på tv där om jag inte somnar. Men isf har jag ju möjlighet att se det imorn, eller på torsdag efter jobbet. När jag är helt ensam och inte ska någonstans!! Skönt
Annars har jag inte gjort så mycket. Jag är inte riktigt klar med städningen än faktiskt. Jag har sängen kvar. Men jag orkar verkligen inte idag, så det får bli ett projekt för morgondagen helt enkelt.
Jag har även lite påsar med skit som jag måste bära ner i källaren.
Har ju inte skrivit ner ens hur min helg varit. Fredagen va iaf lugn. Åt hos mamma och pappa som bestämt. Rikard kom hem tidigare än vi trott, så jag va hemma hos honom ungefär 22.00.
Efter det somna han nästan direkt. Jag såg det som återstod av Mumiens återkomst, som jag tycker är riktigt bra :)
Lördagen åkte vi in till stan för att kolla efter mobil till bilen, så vi kan prata i högtalaren.
Kl.13.15 va vi hemma igen. Mamma, pappa och mormor kom då på besök. Dom hade köpt med sig räksmörgåsar och vi fika m.m.
Sen efter dom åkt lalla vi bara runt hemma. Rikard hade hunnit få i sig ungefär 4 öl på den tiden, och bärjade bli lite lullig. Jag drack cola light.
Lite senare fick jag köra mig och Rikard till McD, det va mat dax. Jag orkade inte speciellt mycket, tycker det är godast dom första tuggorna, men sen liksom vänder det sig i magen.
Efter det åkte vi till Janne och Kickan och länsa deras spritförråd, åkte hem och började små dricka lite.
Sen ramla Mange, Jossi och Linda in. Efter en stund kom även Dennis, Rikard B och Marcus, och Henka. Vi drack lite med dom innan dom drog iväg till någon annan ferre...
Sen åkte vi till någon fest, som förövrigt va pissig! Tråkig och as hemsk!
Jag åkte hem tillsammans med Mange och Linda, jag la mig och sov, dom åkte nog vidare till blacka. Linda va föresten en jätte trevlig tjej, hoppas vi umgås med henne och Mange snart igen! :)
Nu tar jag kväll!
Svårt v a l
Ja, min blogg är en del av mig. Den är mitt liv, ner kladdat på internet, och dvs väldigt viktig för mig!!
Det har varit bra att jobba idag. Tråkigt som fan bara att det regnar bara. Det har det gjort sen jag gick till bilen imorse...
Första gången jag vakna idag va 03.01. Sen sov jag bara små snuttar tills det va dax att verkligen gå upp. Det är riktigt uselt att inte kunna sova till man verkligen behöver gå upp. Jag blir deprimerad, varför kan jag inte sova?
Det kan bero på att mormor är sjuk, men jag vet inte riktigt om det är därför. Troligtvis lutar det åt de...
Imorn ska jag till mormor igen. Hälsa på henne och vara lite social. Idag därimot ska jag bara vara hemma. Laga mat, och fortsätta med städningen m.m. Låter ju himla roligt!! *hhuua
Rikard kommer väl om ca 1 timme eller så. Det skulle inte göra så mycket om han åkte till sin mor o far idag, då hinner jag städa i lugn och ro. Slippa höra hans tjat om allt.. Ibland blir jag trött på honom fast han inte ens är i min närhet, och jag inte ens prata med honom på hela dagen.
Ska även bädda rent i sängen, vilket jag tycker är bajs! Det är så tråkigt och jobbigt. Jobbigt är det väl iof inte, men nog är det tråkigt iaf.
Det är ju skönt när man kryper ner på kvällen när det är klart, luktar gott o.s.v Men att styra med det, usch!!
Har massor av mat jag måste packa in i kyl och frys också. Pappa och jag va på nya Willys för en stund sedan. Jag tyckte faktiskt att det va mycket bättre nu, ljust och fint. Mera ordning liksom, fast rätt svårt att hitta. Vi va där ett tag eftersom jag glömde saker hela tiden.
Vi mötte även Seppo och "lilla" Olle. ;P Alltid lika roligt, men ovanligt att man möter någon man känner sådär.
Nu måste jag göra allt som jag ska och måste göra. Ikväll är det extra långt avsnitt av Desperate Housewifes, pappa ska spela in det åt mig om olyckan är framme och jag somnar. Attans, jag skulle döda mig själv om jag missade!! :)
30 oktober 2006
Inget är bättre
I bilen, på motorvägen, på väg hem från Linköping kom en låt som alltid varit helt fantastisk i mina öron. En låt som jag aldrig att trott att jag skulle lyssna på, på ett sådan sätt som jag gjorde idag. Det är nog både min och mammas favorit låt, vi sjunger alltid med till den, och det skruvas alltid upp till högsta möjliga volym.
När jag lyssnade på den tänkte jag på mormor, hon är inte bort från oss, jag vet. Men jag får endå en klump i halsen och tycker att det va det finaste jag hört, samtidigt som jag sjunger med rinner tårar från min kind. Jag torkar bort dom, men dom kommer lika fort igen. Dom rinner ner och göra små blöta avtryck på min arbetströja.
Låten är Puff Daddy feat Faith Evans - I'll be missing you
Den här dagen har varit helt åt skogen. Det har gått bra att jobba, fysiskt, men inte psykiskt. Jag är hos mormor hela tiden, och väntar bara på att få åka till henne.
Snart ska jag dit, men innan behöver kaninburen städas, dammsugaren behöver också göra sitt, och jag måste duscha.
29 oktober 2006
Ett rent helvete
Jag trodde att det mesta va bra nu. Jag trodde att mormor mådde mycket bättre och att allting lugnat ner sig. Det bevisar bara hur fel man kan ha, hur dum jag är, eller hur lite jag egentligen vet.
Att man kan ha sån dålig uppfattning om allt, hur man tror att allting är påväg mot det bättre, och att man helt plötsligt ser det lilla ljuset som man sökt så efter.
Helt plötsligt kan det bli mörkt igen, natt-svart.
All den lilla ork man hade, all glädje man samlat och fångat in igen sipprar nu ut... Jag ser det bara försvinna. Jag har alltid sagt att man ska leva för dagen. Ta dagen som den kommer. Jag varken kan eller orkar leva upp till det. Allting är bara en lögn!!
Jag har planerat mitt liv som långt och lyckligt. Som fulländat och stjärnklart.
Åt helvete med det, det betyder ingenting längre.
Mormor är sjuk, cancern har spridit sig till lungor, lever och hjärta, det är inte längre "bara" i huvudet. I dagens läge vet vi inte ens om det verkligen blir någon operation. Om det blir det blir hon troligtvis bättre, och orkar vara med oss ett tag till.
Hon kan även försvinna när som helst...
Jag har aldrig träffat än människa som kämpar på så bra, aldrig sett en människa dölja sin rädsla på ett sånt sätt... Kanske är hon inte rädd, jag vet inte. Jag har inte vågat fråga henne det.
Jag vågar inte fråga henne något som rör hennes hälsa... Jag skojar bara med henne som jag alltid har gjort.
Jag förstår inte att hon kan ryckas bort från mig vilken dag som helst...
Att jag helt plötsligt kan stå där utan mormor.
Jag har alltid drömt om den dagen då jag kommer o säger att hon ska bli gammel-mormor, jag har alltid haft en önskan om att hon ska få uppleva den dagen med mig, med oss.
Att det nu kanske inte blir så är ganska svår att ta.
Jag har aldrig upplevt det här förut, att någon nära har blivit så sjuk. Jag kan inte sätta mig in i den här situationen, jag finns bara här endå. Mitt i, och det gör mig djävulskt ont.
Jag har alltid varit tuff, hård som sten. Och sagt att ingenting skrämmer mig. Det är inte sant, det vet jag nu. Cancer skrämmer mig. Jag vill inte att cancer ska finnas, och jag vill inte att det ska vara något som kan drabba någon.
Jag vill inte, vill inte, vill inte!! Bort, bort, bort!!
Att människor som jag älskar, plötsligt kan bli så dåliga att dom vilken sekund som helst kan ryckas bort från mig och mitt liv, är också något jag är rädd för nu.
Jag är en av dom som inte vill inse att döden faktiskt finns... Jag har aldrig trott att cancer är något som kan drabba någon av mina nära.
Det här är självklart inget som bara är jobbigt för mig, utan även för alla inblandade.
Mamma tycker jag synd om, hon är hos mormor varje dag. Det är hon som får berätta för dom flesta. Och även hon som får berätta samma tragiska berättelse flera ggr... Hon ska vara stark, samtidigt som jag vet att hon är en av dom svagare.
Jag vill bara spendera varje minut med mormor. Om hon skulle få vara med oss i flera år till, vill jag alltid vara med henne!
Just nu känner jag mig som ett litet barn. Men jag räknas väl som vuxen. I sånna här tillfällen finns det ingen vuxen, och inga barn. Alla blir lika hårt drabbade, och ingen behöver vara starkare än den andra.
Jag ska ta mig en dusch, försöka spola bort alla intorkade tårar som fallit nerför min kind idag.
Försöka få mina tankar någon annanstans, och kanske försöka få lite sömn.
27 oktober 2006
Jacki o jag
Själv ska jag väl inte säga så mycket. Min bil ser mer ut som en soptipp än något annat... Mest är det skit, material, inom jobbet. Men mycket annat smått o gott hittar man om man bara letar. Det bästa vore att plocka ur skiten, och sedan lämna in den på rekond. SÅ skitig är verkligen min bil. Jag får nog lov att skämmas en gnutta!
Jacki och jag va i skogen o gick sen... Pimpim va med han också, fast inte så länge. Han vart rädd för en dam med "gå-pinnar" och sprang hem. Sen har vi inte sett honom mer, men jag antar att han leker i buskarna precis här utanför, som han brukar.
Om någon timme eller 2 ska jag duscha. Jag ska även " göra mig klar" för att åka in till stan. Till mamma... Vi ska upp till mormor idag, och efter det ska vi hem till mam o pap o äta. Alltid lika trevligt.. Helst när jag inte har Rikard hemma.
Tog en bild på bilen för någon/några veckor sedan. Inget speciellt över den, men då vet folk iaf va det är för en galning som tutar o vinkar i denna bil ;)
 
Hösten är iaf här, men ingen annan...
Fredag är det också. Kanske skulle klämt in ett igen där också, men idag känns det inte som det brukar på fredagar. Veckan har gått så sakta när man bara legat ner bäddad, så att det äntligen är fredag är bra mycket bättre än annars. Även om jag kanske inte har speciellt mycket glädje av den här fredagen heller...
Rikard gick straxt efter 6 imorse.. Och jag får inte se honom fören i natt. Usch, hemska tanke!
Annars är det rätt bra med mig. Förkyld som förut, med hosta och allt. Men jag tror nog jag lärt mig att leva med det. Undrar varför jag blivit straffad för den här gången?!
I natt såg jag film. Poseidon, mycket bra!!
Bara att jag känner verkligen panik känslan komma när båten kantrar, när männsikorna ramlar och faller. Rullar runt och slår sig, blir fast klämda och dör. Usch. Det är nog därför jag inte lyckats åka någon typ av större båt än. Kryssning eller så...
Med tanke på vad som faktiskt kan hända får mig att rysa. Jag undrar om jag kommer åka på kryssning någonsin under min livstid?
Flyga är en helt annan sak, iaf för mig. Jag tror iaf att den döden tar mig så mycket fortare om något nu skulle hända... Men asch, så får man inte tänka. Isf är ju allting här i livet livsfarligt! ;P
Dax att ta ut hunden, och även städa Rikard bil.
Haj haj!
26 oktober 2006
Imorn är det fredag
Nu är jag vaken. Rikard sover, han ska ju jobba imorn. Han ska jobba kväll/natt också. Min älskade Rikard. Som han sliter.
Jag börjar jobba igen på måndag. Och jag hoppas att min förkylning blivit bättre, nästan helt bra tills dess. Annars kanske jag får lov att sjukskriva mig, vare sig jag vill eller inte.
Helgen blir annars rätt lugn. Imorn hämtar mamma mig, vi ska hälsa på mormor och jag ska äta hemma hos mamma o pappa.
Jag har även blivit tvingad att städa ur Rikards bil, eftersom det kanske skulle komma någon och titta på den imorn.
Ja, vem annars om inte jag får uppgiften att städa ur skrället?
Först va jag lite sugen på en utgång den här helgen. Men eftersom jag inte riktigt vet hur kommande vecka blir, med jobbande o.s.v så vet jag inte riktigt om jag törs ge mig ut. Någon på jobbet kanske man träffar, även om risken känns väldigt liten... Men om man sen inte skulle kunna jobba på måndag känns det så retligt. Man kan gå ut och svänga sina lurviga, men jobba går visst inte. Ja, men vet ju liksom hur det är med det där... Iaf skulle det vara riktigt jävla mega roligt, det va ju trotts allt ett bra tag sen.
Nu ska jag slänga på någon film och slö titta lite, allt bara för att bli riktigt trött. Jag har vänt på dygnet, men endå inte. Jag somnar inte fören runt 1 på nätterna. Men vaknar pigg och alert kl. 10.00 på morgonen. Det är inte alls likt mig... Vara upp till 1, brukar följas av en sovmorgon till typ 15.00.
Natti natti
Jag ska krypa ut ur mitt bo
Igår va en skit dag. Visserligen fick jag medicin, men inte mycket mer. Jag hostade hela jävla kvällen iaf. Jaja, det vore väl synd att hoppas på ett under, eller vad?
Jag ska iaf visa mig ute, det är ungefär 1 vecka sedan nu. Om man räknar bort att jag va tvungen att panik åka ner till ICA, eller igår närjag va tvungen att köra Rikard så vi kunde hämta nya bilen igen. Fix och färdig, nu är det ba' att åk!
Nahe, pappa väntar. Min trogna snälla pappa :)
25 oktober 2006
Skärblacka vårdcentral med pappa
Ja, och eftersom min mamma kanske vill ha något annat för sig än passa upp på alla andra förutom henne själv, så bestämde jag mig för att idag fick pappa bli min trogne följeslagare...
Han ska följa med mig till vårdcentralen, han ska sitta där med mig i alla timmar det kommer ta för att få ut någon jävla medicin som kanske kommer hjälpa mot den jävla förkylningen jag släpar på.
Eller, så kan jag passa på att hosta, och nysa ut alla baskilusker på någon annan! Ha! Då slipper iaf jag dom ..
Inatt hade jag en märklig dröm.
Nja, inte så märklig iofs... Jag va med Pillan. Vi hade jätte kul! Jag vet inte om vi va på någon stor mässa för brandsläckare eller så. Men där va vi iaf.. vi 2.Vi hade bokat in en fest med hennes pojke och polare, men det gick åt helvete. Vi hade nämligen våran nya pärla dit, och den hade blivit stulen. Som pricken över i'et eller möjligtvis som ljuset på tårtan.. Men hur? På en parkering där det säkert va MINST 200 bilar, och den stod mitt i... Ja jag fattar ingenting. Flera människor hade sett bilen lastats på en container, men ingen hade sagt något. Bilen va tydligen redan på väg till Tyskland eller liknande... Jag fick panik, vem kunde tro något annat?
Pillan va lugn som en filbunke.
För att lugna ner mig lite käka vi kebab, vadå påhopp?
Efter det minns jag inget mer... Jag tror inte att det vart någon fest. Jag vakna iaf vart efter. Skickade ett mess till Rikard och fråga när vi får hem våran bil. Och så berättade jag om min dröm.. Han tror nog att jag är riktigt sjuk. Skadad om inte annat...
Nahe, nu måste jag dammsuga. Städa kaninbur. Ge katter mat.. Ja, sen vet jag inte mer. Men eftersom jag vet hur jag funkar. Att jag har ungefär 100 saker att göra mellan allt, så kommer det ta tid. Låååång tid!
24 oktober 2006
Jag kallar det ett rent helvete
Rikard jobbar och kommer väl inte hem fören vid 16.30. Då ska jag vara klar med maten tänkte jag... Ja, iaf på god väg.
Nu ska jag duscha. Och sen vet jag inte...
Jag har inte bråttom, inte någonstans.
Men att livet är orättvist är säkert något vi alla kännt av någon gång. Och det är väl mest bara värdelöst vetande att kladda ner det här...
23 oktober 2006
Usch...
Mest för att jag inte har något att göra, varken att ligga i soffan eller i sängen är längre speciellt skönt. Annars brukar det inte finnas något skönare...
Rikard va hemma, han duscha och han for igen. Han skulle hem till sin mor och far. Att jag är sjuk, hjälplös och ett lätt offer för vem som än vill störa mig bryr han sig visst inte om. Han tyckte att jag kunde följa med, men det tyckte inte jag. Hela näsan full av snor, en mage som börjar bli till besvär igen, och en hals som kliar mer än myggbett är inte mycket att åka bort och försöka vara social med. Inte ens lite...
Så han föreslog att jag ist kunde fixa en rulle, titta på den och så skulle han snart vara hemma igen. Han gav mig några pussar på huvudet, några på munnen, ett plågsamt "hejdå" i dörren och stängde. Usch.. :(
Själv ska jag lista ut något att äta. Vare sig jag känner för det, är hungrig eller troligtvis inte får behålla det, måste jag nog ändå. Hur ska jag annars repa mig och orka jobba, om jag inte äter?
Jag som hoppades på att vara tillbaka på onsdag som senast. Ha, släng dig i väggen! Här blir nog inget jobbande dom närmaste dagarna!
Jag laddas än...
Hur det ska gå när jag levt på någon klementin och vatten vet jag inte... Jag har nog fått i mig mer nässpray än någonting annat.
Idag är det måndag och jag känner mig värre än tidigare i helgen... Halsen börjar larva något fruktansvärt nu också, den kliar och svullnar, så jag måste hosta mig till sömns. Inget kul.. :(
Magen är iaf bättre idag, visserligen har jag inte låtit någonting slinka ner idag, förutom ett halvt glas vatten, och vatten av något behöver min kropp mer än någonsin, tror jag.
Jag börjar se ut som ett somaliabarn, eller möjligtvis en vandrande pinne. Men jag lever iaf, och det är huvudsaken!!
22 oktober 2006
Som om det inte kunde bli värre
Kl. 10.30 ringde jag till Ko´la och meddelade mig sjuk. Riktigt sjuk, typ döende. Det hörde hon, och hon förstod. När inte ens chefen tror att man ska komma på hela veckan, efter vad hon hört över telefonen, ja då är man riktigt dålig!
Runt 15.00 började även min mage göra uppror, nästintill tom och utsvulten ville den inte alls veta av det som den kunde tänkas att innehålla. Jag är riktigt dålig, åt det hållet också. Vet inte hur många ggr eller hur länge jag fått sitta på toa. :-/
Mellan varven av toabesök, nässpray-sprutande och nässnorande har vi iaf lyckats se nya Beck filmen. Den va riktigt, ruskigt mega bra!! Fem plus av fem möjliga!!
Mamma va här förut och gjorde mig sällis. Ist för att hålla mormor sällis på sjukan, höll hon mig sällis. Kraken har inte längre tid för sig själv... Älskade mamma!
Vi tittade även på SPAweekend som vi ska åka på, blir troligtvis i Tranås. Och sen kolla vi konsert som blir av i vår sen, så det är ett tag kvar. Med det blir i De geerhallen den 16/3, After Dark. Jag tror det kan bli rätt lyckat och himla roligt faktiskt. :) Jag ser verkligen fram imot det!
Innan blir det såklart Mingeltallrik också, mamma tyckte det va en riktigt höjdare sist, så tjaa varför inte?!!
Nu är det sängen som gäller för min del.
Jag hoppas verkligen att jag får mer, och bättre sömn än i natt.
tråkiga söndag
Runt elva funderar jag på att ringa och sjukskriva mig för imorgon, och troligtvis tisdagen också.
Jag hoppas bara att jag inte ringer och väcker min chef, men det tror jag inte. Känner jag henne rätt sitter hon väl på kontoret och fixar med något.
Jag undrar bara hur hon ska klara dom här dagarna när jag är borta... Jag undrar vem som ska ta mina ställen. Egentligen är det ju inte mitt problem, har hon inte fixat någon mer till Linköping än så får hon ju skylla sig själv tycker man.
Men, å andra sidan kan jag inte riktigt tänka så...
För snäll, eller tar åt mig en större roll än vad jag har kanske.
Nåja, det får bära eller brista. Jobba kan jag abslout inte!!
Nu är det dax att ta lite näsdroppar igen.
Hej å hå
21 oktober 2006
Fördömda förkylning
Inatt vart det bara värre. Jag kunde knappt andas.. näsan rann, samtidigt som den va helt igentäppt. Halsen har svullnat, och gör riktigt ont. Känner mig helt tjock och den enda som jag fått ner idag är 3 klunkar vatten. Om någon skulle få för sig att peta på mig idag skulle dom troligtvis lyckas peta omkull mig... Känner mig svagare än svagast och mer ynklig än någon, någonsin kunnat föreställa sig! Till på köpet har jag varit ensam hela dagen, och typ sovit mig genom den. Rikard har jobbat, och jag tycker riktigt synd om honom som snart kommer hem till mig.
Nu ska jag duscha, suga i mig en Piggelin och slänga mig på soffan.
19 oktober 2006
Tio första
Första bästa kompis: Första och enda, Pillan
Första bil: En golf I'a.
Första kärlek: Christoffer Karlsson, (jag kände mig väldigt kär då) Men det kan lika gärna vara Ante eller Rikard. Rikard har jag ju självklart varit som mest kär i... svååårt
Första husdjur: Katten Kompis
Första semester: Danmark
Första jobb: Travhästskötare (stall golden viking)
Första köpta skiva: Oj... eeh, Smurfhits :)
Första riktiga kyss: Stoffe antar jag (patetiskt)
Första piercing: Navel
Första konsert: Grease... :)
Nio sista
Sista alkoholdrycken: Cider
Sista bilfärd: Idag kanske?
Sista filmen du såg: Ice age 2
Sista bubbelbadet: För 2 år sedan, i Norrk's badhus
Sista spelade cd: Min egna
Sista gången du grät: I måndags. (deprimerad)
Sista måltiden: Makaroner och snabbhamburgare
Åtta, har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? Mhm
Blivit arresterad? Nej
Blivit kär vid första ögonkastet? Jo, och tro mig dumt va det. Dumt!!
Varit på tv? Yes box, med Palle
Fått ditt hjärta krossat? Om...
Sagt att du älskar någon utan att mena det? Oj oj, hur många ggr har jag inte gjort det ;P
Haft ett one night stand? Va é det? ;P
Busringt till nån? Haha, jaa
Sju saker du har på dig:
Men gu, jag har ju bara 3. Brallor, trosor och linne :)
Fyra personer du kan berätta allt för:
Mamma
Pappa
Rikard
Pernilla
Tre val:
Svart eller vit? Vit
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Öööh..
Två saker att göra innan du dör:
Få barn.
Åka till Las Vegas
En sak du ångrar:
Om det bara fanns en sak skulle jag skriva den här och nu, tyvärr har jag fööör mycket att välja mellan!
Sådär Helene :) Nu är den klar, håll till godo ;P
19/10
F*n, tänk om jag kunde få sova från det att jag somnar till klockan ringer, dvs: 05.10. Inte då.
Det är just pga det här som jag är på jobbet runt 05.30-05.40. Jag kan ju inte sova på morgonen. Inte i veckorna iaf. Helgerna är inga problem, men det är väl för att jag är helt avslappnad då, och vet att jag verkligen inte behöver gå upp fören jag själv vill.
I veckorna är det nästan som om jag väntar på att den dumma klockan ska ringa o väcka mig, jag ligger liksom nästan o väntar från det att jag lagt mig i sängen. Det är riktigt konstigt, om inte iaf mycket dumt. Dumma mig och dumma sömn!!
Imorn är sista dagen innan helgen. Jag börjar som alltid, men slutar 12.00. Riktigt skönt!
Jag hoppas bara inte att jag behöver jobba extra den här helgen. Jag spyr över K-rauta snart, och orkar verkligen inte se det både veckodagar och helger!
Igår kom mamma och tittade på Bonde söker fru med oss. Vi va på Ica innan o köpte lite behövande saker att fylla upp kylskåpet med. Men det viktigaste utav allt, nämligen toapapper, glömde jag. Ovanligt för att vara mig! (inte då)
Idag har Rikard och jag en "lagamattillsammans-dag", som jag så fint har dömt det till. Varje tis och torsdag ska detta infalla. Jag hoppas bara att han kan hålla sig till dert här nu. Tyvärr kommer jag inte bli förvånad om han någon dag bara skiter i att hjälpa till. Jag kommer säkert fortsätta i samma spår iaf, och laga mat.
Nu ska jag göra lite ditt och lite datt.
18 oktober 2006
Potatis o köttbullar
Jag har en långt schema även denna dag. Jag ska snart ställa mig i köket och laga mat, som en riktigt fru. Jag ska även sola, det finns nästan inget skönare den här årstiden.
Sen kl. 20.00 måste jag se Bonde söker fru, mamma kommer hit och joynar mig och Rikard.
Va det någon som såg det förra veckan? Kunde ni undgå att se männsikan från skärblacka?
Personen i fråga, som inte är speciellt högt uppsatt på min pedistal i min värld, utan snarare slängd i ränstenen hade mage att invadera svenska folkets tvrutor med sin fula nuna...
Svaret löd, Ja. Tydligen, tyvärr.
Nåja...
Idag ska jag göra potatis, köttbullar, brunsås med lingon. Ska bli riktigt gott. :) Jag är hemskt sugen på just det idag. Enda sedan imorse faktiskt. Först va jag sugen på kina mat, men det går liksom inte 2 dagar i rad. Känner jag Rikard rätt, vilket jag gör, (tro mig) så hade han nog dödat mig. Iaf klagat, och hotat med både straff och stryk. ;P
Nahe, jag har väl o annat att ta tag i nu. Lika bra att sätta fart. Mamma har alltid sagt att man ska det tråkiga först, så har man bara det roliga kvar sen. Lätt!!
17 oktober 2006
JA!
Kan man om något vara mer uppåt än vad denna glada flicka, vid namn Carolina är just i denna stund?
Nae..
Jag har minst tusen saker jag vill, och måste, ta tag i innan mitt stjärnskott kommer hem. Då ska jag mysa, hjälpa honom och packa upp alla saker, trött men alldeles upp över öronen kär ska jag fråga om han, min Rikard, vill äta kina mat med mig.
Sen ska jag mysa med honom ännu mer och bara njuta av att jag är hans och ingen annans. (förutom mamma's kanske lite då)
Nu måste jag ta tag i alla måsten dvs: Städa kaninbur, ge katter mat, dammsuga, slänga sopor, byta kläder. Och allt detta inom loppet av 1 timme, högst!!
16 oktober 2006
Måndag hela dagen
Vilken lycka!
Det tråkiga är bara att man måste betala skiten också... Vilket man iofs inte märker fören man sitter vid datorn och ska slänga in alla räkningar, och göra slut på alla pengar man kunde haft till så mycket roligt!
Jag har lyft upp mig själv i kragen idag. Dammat av mina kläder, rullat upp ärmarna och gett mig fan på att jag ska reda upp allt jag vill ha en ändring på i mitt liv. Mitt gråa, trista liv, som egentligen är helt underbart om man bara tänker efter!
Jag ska antagligen börja plugga kvällstid, efter jobbet. Börja lära mig lite om den administrativa delen, så att säga. Jag kommer inte lämna Topstäd, det är ett som är säkert. Men kommer troligtvis att inta plats på kontoret, inom en viss framtid. Det kan dröja månader, det kan dröja år, när är det inte sagt. Men jag är riktigt taggad, om så bara för stunden. Och det är ett sånt jobb jag velat ha dom sista åren.
Men jag lovar en sak, jag kommer inte bli som tanten på Malmen! ;P
15 oktober 2006
Helgen tar snart slut
Vi såg även Deal or no deal, som vi båda tycker är riktigt bra.
När klockan närmade sig tolv va jag helt borta och låg o somna i soffan hela tiden. Så när klockan vart 23.30 ca förflyttade jag mig in till sängen, tittade lite på Hollywood gigalo (?) och somna när den tagit slut.
Rikard kom självklart in och la sig han också, men han va vaken bra mycket längre än mig.
Nu ska jag titta lite på tv med min älsklingsbubbe, innan det är dax att sova.
Imorn åker han igen, men förhoppningsvis sista veckan i Strängnäs nu.
14 oktober 2006
Volvo gånger 2
Nu är det bara att vänta kvar, vänta på att någon behöver en bil i detta land, och hittar våran på blocket. Skulle sitta fint, så vi slipper ha 3 bilar allt för länge.
V70'n är också tvättad. Rikard och hans mor fixade till det igår. I veckan ska den in på service och rekond, sen är den klar. Och vi behöver aldrig lämna bort den igen!
Jag har tagit något kort på den idag, och visst tusan ska dom också få ta plats i min pixbox, men när vet jag inte. För stunden är batterierna helt sluuut!
Jag har solat, duschat och väntar nu på att klockan ska gå. Helst vill jag inte det endå. Men det jag vill är iaf att Rikard ska sluta spela sitt Xbox och fortsätta bry sig om mig resten av kvällen!
Nu måste jag bänka mig framför tv'n, Opal springer på V75 just ikväll.
Och även fast jag inte har honom som mitt skötebarn längre, finns endå suget att se honom tävla här än.
Om, och om, och om igen!
Trevlig lördagskväll folket!
Carolina, Rikard, Jacki och en massa andra
Jag är glad igen!
På kvällen igår fick Rikard och jag besök av Jossi. Vi satt här o kolla Simpson, Rikard drack öl, medans Jossi och jag höll oss till cola och lösgodis. Mums :)
Efter ett tag åkte vi till blacka och hämtade Marcus, Sabine, Johan, Ante, Matte, Jonte, och 2 andra tjejer som jag varkan visste, eller vet namnet på.
Tydligen i 15-16 årsåldern och kompisar till några av grabbarna.
För att få med alla från blacka till kimstad fick en sitta, det vart Marcus, och hålla Jacki sällskap bak vid hundburen. Jag vet inte om Jacki riktigt uppskatta sällskapet, men vad hade kraken för val?
Runt 00.00 snåret körde jag in Rikard och Ante till stan, där vi skulle hämta upp Johan vid Otten och sedan köra vidare till, ja om jag mindes namnet.(!!)
En krog/nattklubb iaf.
Sabine och Marcus gjorde mig sällis hem igen. Och efter det följde dom med en sväng med Jacki. Jacki och jag intog första plats i sängen runt 01.25, och därefter ramla även katterna in.
Rikard ringde 03.25 och ville hem.
Det va bara att hoppa i kläderna igen, och gå ut till bilen. (både Jacki och jag hade hellre sett att han stanna i stan, åtminstonde tog sig hem själv)
Men vi va snart hemma i sängen igen.
Inte fick jag sova då heller...
Så nu är jag helt slut efter nattens och morgonens gymnastiskaövningar in the love-room.
Jag kan iaf säga, att kombi är bra!! :)
Dax att åka in till Heab och tvätta bilen.
13 oktober 2006
Mitt hjärta gör ont
Efter att jag torkat av cykeln och druckit en hel del vatten, grabba jag tag i min väska. Den vibrera, den va riktigt ilsken. Det va helt klart någon som ringde till mig.
Innan jag svarade såg jag att jag även mottagit sms, undra just vem som vill mig något, så mycket.
Det va pappa som ringde, men pappa va inte alltid glada pappa. Han ville bara prata med mamma, han frågade inte ens hur det va eller vad jag gjorde, det gör han jämt. Något var fel...
Jag såg på mammas min, och på hennes ögon att något inte va som det skulle. Det va förfärligt att se det hemska uttrycket... En människas uttryck i annsiktet, när något hemskt har hänt, går bara inte att ta miste på. Det kändes som mitt hjärta stanna... Efter, när han lagt på dök jag på henne. Vad va det? Vad har hänt? Vem?
Det sista hade jag nog inte behövft fråga, inom mig va allt redan glasklart.
Mormor!!!
Ilskan i mig att jag inte fick följa med och se hur det va fatt med henne fick mig att hata allt och alla! Jag ville inte prata med någon, och väl hemma innanför dörren brast allt. Jag grät. När mamma väl ringt, sagt att det som hänt va att mormor inte kunde gå, eller stå, pga fel på höften. Att hon inte fick komma hem, men jag behövde inte vara rädd, hon kommer klara sig fint! Först då började jag lugna ner mig... Men straxt efter samtalet va avslutat mådde jag illa, riktigt illa. Jag vet inte hur länge jag satt lutad över toan, och såg intaget av föda under dagen störta ur mig.
Jag va rädd än...
Idag har dagen liknat ett helvete, jag mår skit och tårarna är snart slut. Jag har spytt hela morgonen, men ingenting finns kvar att få upp. Att det är fredagen den 13'de gör inte situationen bättre på något sätt. Och att min mormor inte kommer vara lika pigg och smidig längre förstör verkligen dagen för mig.
Jag älskar min mormor, jag förstår inte hur det här kunde hända henne. Stålmormor!!
När jag kommer upp till henne på sjukhuset om bara en liten stund kommer mina tårar att flöda igen...
Jag mår verkligen jätte dåligt. Jag kommer vara så rädd, men endå glad att hon fortfarande finns hos oss.
Det enda som snurrar i mitt huvud nu är tanken på hur snabbt det kan gå att mista någon man verkligen älskar!!
10 oktober 2006
Satans så ont
Det knaka, och braka, knastra och smällde överallt när hon gick fram som om vi varit sumobrottare bägge 2. Hon la mig på, ja den där ligg saken, och där började hon först massera mig med en konstig manick. Det burra och hela jag låg o rysta runt. Sen va jag lelös i hela kroppen, och kände mig som en levande brylépudding där jag låg...
Sen fortsatte bara resten av proceduren.
Visst känns det mycket bättre nu, men vi har en lång bit kvar. Jag har en kota, som säkerligen legat fel i både år och dagar, som hon inte alls vågade ge sig på idag. Jag skulle få ont endå när allt släppt, och tro mig, det har jag!!
Men, det känns endå bra.
Och följden av detta är såklart en lugn kväll, med helst 2 liter vatten... :-/ HUR jag ska lyckas få i mig allt detta vatten vet jag inte. Jag dricker inte ens ½ liter vatten per dag. Det är lite, och sjukt. Vad jag dricker vet jag inte riktigt... Jag dricker inte speciellt mycket av någonting just nu... Lite mjölk brukar slinka ner till maten, och 1 liter vatten minst varje tis/tors under träningen. Men annars är det dött på drickande fronten.
Min lilla kanin visar på alla möjliga sätt att han verkligen vill komma ut ur sin bur nu. Och det ska han, köket är hans nya lekplats när jag lagar mat. Han älskar att springa runt på den stora köksmattan. :)
Han har även fått mat nyligen, men den har han lyckats börna ut ur matskålen. Knäppisen!
Imorn ska jag o pyssla med Moa igen. Om jag rider vet jag inte, får se hur ryggen mår. Men pyssel ska det bli iaf.
Nu är det dax att laga mat, och även att släppa lös det lilla odjuret!
Adjöss
09 oktober 2006
En underbar höstdag
Jag vakna i morse, 04.35, när Rikards klocka ringde. Innan han hade hunnit åka 04.55, hade vi sagt hejdå minst 4'a ggr.
Jag saknar honom redan, men han är ju hemma på torsdag igen.
Utanför mitt fönster skiner solen, och från det tunga diset som låg över vägen som en tjock gröt imorse, har dagen nu förvandlats till en underbar höstdag!
Jag har inte tänkt på det så mycket fören idag, men alla löven skiftar i olika färger. Det är soligt, fast endå rätt kyligt ute. Och först idag har jag riktigt höstkänslor i kroppen!
Mitt hjärta gör riktiga lopar, och tar riktiga skutt i hjärtgropen.
Och att jag ska åka till Moa, som jag inte sätt på månader och dar gör dagen ännu bättre! Det enda som skulle göra dagen något bättre, är Rikard om han kom hem.
Idag när jag gick o städa på K-rauta hitta jag lite färger som jag tänkte måla om våran gamla byrå i... Jag kan liksom alltid trösta mig med att den endå ska kastas vart efter i vilket fall som helst. Så skulle det bli riktigt hemskt kan jag alltid köpa en ny lite tidigare. Den största anledningen att det inte blivit någon ny än är för att databord o.s.v också ska bytas ut. Och allting ska passa ihop.
Tänk om byrån skulle bli jätte bra då? Och jag aldrig vill skiljas från den?!
Vad gör jag då?!! Asch, om det skulle bli så fruktansvärt bra skulle nog ett under behöva ske.
Och ett under är precis vad jag önskar mig den här månaden... Jag om någon är värd det!
Nu laddas kameran för fullt, den ska självklart med till stallet och förgylla min stalldag, efter minst 3 månader därifrån.
Nemos bur ska städas grundligt. Allt ska ut, och nytt ska in. (varje måndag)
Katterna ska serveras mjukmat, vilket dom vet.
Jag ska hoppa i stallkläder och sedan fara iväg.
08 oktober 2006
En tvättäkta bitch
Jag gillar dom, dom är liksom riktigt sociala, och uppför sig väl fast dom sitter här hemma hos oss och super.
Fick höra igår utav Jossi att jag inte alls va som han hade hört att jag va. Han tycker nämligen att jag är en mycket gullig tjej, och väldigt snäll o trevlig. Känns ju väldigt skönt att höra.
Han hade nämligen hört att jag va en riktig tvättäkta bitch, som va allt annat än snäll och trevlig. Han hade till o med tyckt synd om Rikard, och tänkt att jag va riktigt elak mot honom o.s.v. Men tjii vad han hade hört fel.
Han berättade att han varit precis likadan när han gått på högstadiet, men att han mognat och växt ifrån sitt barnsliga sätt... Men, när man gick i skolan ville man vara någon. Det fanns bara 2 val då, att vara någon eller ingen. Jag valde att vara någon. Om man sedan gjorde det på ett bra, eller dåligt sätt spelade ingen roll. Men att synas och höras, gjorde automatiskt att man vart någon.
Man va tvungen att bygga upp något man inte va. Bara för att man själv inte ville vara den som va längst ner... Att man helt enkelt inte ville vara den som ingen visste fanns ens. Att man bara va där, utan att någon visste va man hette, eller att man ens levde. Man vara bara någon i mängden, och det ville inte jag helt enkelt.
Att folk inte tycker om mig idag är något jag får leva med. För mig har sånt aldrig spelat någon roll... Antingen gillar man mig för den jag är idag, eller så lever man på gamla saker, som hände för år och dagar sedan och fortsätter med det.
Jag brydde mig helt enkelt inte eftersom folk som inte vara kompisar till mig, hade heller inget värde i mina ögon. Så är det än. Det är inte många som jag bryr mig om i själva vardagen. Och visst kan jag fortfarande vara lite små jävlig, och säger vad jag tycker. Men inte på samma sätt, nu är det på ett vuxet sätt, för att man fått lära sig att ärligheten varar längst, och inte för att försöka få respekt. Respekt på ett sätt man inte ens är värd...
Men, det va kul att någon verkligen kan erkänna vad dom hört, vad dom trott och vad dom tycker själva om mig i dagens läge. Jag vet att jag förändrats, och till det bättre tycker jag.
Idag spelar respekt ingen roll för mig längre. Jag vill iaf inte ha respekt på ett sådant sätt som jag fick förr. Men respekt i vardagen är något alla förtjänar. Idag tycker jag att man är värd respekt om man själv kan visa respekt.
Och när det gäller att få respekt, är inte rätt sätt att dunka in det i huvudet på folk... Man får det av att vara hövlig mot folk, att uppskatta männsikor, och att inte uppföra sig som ett as.
Jag ser så mycket som handlar om just detta... Helst när man är ute på krogen. Små tjejer som fortfarande är där jag va för några år sedan. Små tuffa, coola tjejer som är så kaxiga och gör sig så dumma, och tror att det dom får genom det är respekt. Det får dom inte, folk skrattar dom bakom ryggen och nedvärderar dom. Och ute på krogen är absolut inte rätta stället för en person att försöka få respekt på det viset. Skolan må vara en sak, även om det också är helt fel, där är det alltid samma folk man klampar runt på. Men på krogen, efter lite sprit, är det till sist någon som får nog, och bestämmer sig för att ta bort den elaka attityden, man tröttnar helt enkelt.
Men jag antar att dom här tjejerna/killarna också växer till sig och inser någon dag. När man kommer upp i arbetslivet funkar det inte längre. Där finns ingen som bryr sig om hur tuff och stöddig man är, eller varit. Man blir till slut nertagen på jorden, och nerslagen i skorna.
Det är först då man vet vad som är vuxet och moget.
Jag gick aldrig egenom det där. Allting bara sluta när jag kom ifrån högstadiet, och en del av mitt liv fick ett slut, medans nästa tog tag i mig och jag fick en ny början. Jag tror jag hittade mig själv.
Vet inte vart jag vill komma med det här svammlet direkt. Tycker bara att det va så himla roligt att någon prata med mig om det här igår. Någon som varit precis likadan. Och jag tror vi varit ett par stycken.
Livet handlar om helt andra saker nu...
Mitt liv handlar om att leva livet. Leva det på mitt sätt, och göra sånt som är viktigt för mig idag. Idag är det viktigt för mig att Rikard är hos mig. Att vi bor tillsammans, har en bra ekonomi. Att jag mår bra och att göra det så bra som möjligt för mina nära o kära. Att umgås på ett sånt sätt som är trevligt, och inte bara för att jag måste.
Att resa med Rikard, eller familjen. Att uppskatta det man har, och vara lycklig över det.
En del av mig är fortfarande ett litet barn. Medans en annan del av mig börjar bli riktigt vuxen. Att livet med sprit och sena krogkvällar inte längre är livet. Utan att det finns en hel värld att leva med.
Att ha fått en blick av vad livet verkligen vill med mig. Och att det man känner för i just den stunden ska man göra. Att man har en egen vilja. Att man har kompisar man vill ha, och inte för att man måste.
Asch, jag skulle kunna sitta här o skriva enda tills imorn.
Men nu tror jag det får duga för ikväll.
Nu har jag nog allt fått en hel del vuxenpoäng. ;P
God natt!
Början på en ny dag
Nu är han iväg på ferre med några kompisar, jag lämnade dom där och kommer säkert också få hämta hem mitt fyllo till sambo. Jag hoppas han har roligt...
Jag själv tänker mest på att han snart ska åka ifrån mig igen. Att den här natten springer ifrån oss som dom andra. Att jag kommer ligga ensam i sängen och under täcket kommer det vara kallt av ensamheten som följer... Jag tycker visst att han kan vara ute med sina kompisar, och att han ska ha precis så roligt som man bara kan ha! Men endå vill en del av mig att han ska vara här, hemma hos mig, bara med mig.
Jag vill att vi ska ligga o kela och mysa en hel dag. Utan att behöva åka iväg någonstans eller liknande shit.
Idag väckte han mig runt 10.30 snåret. Han ville redan då åka till sin mamma o pappa och visa, prata bil. Efter det åkte vi in till stan, jag va tvungen att lämna en tröja. Sen skulle vi tvätta bilen. Efter det åkte vi hem någon timme eller så, och kl. 16.30 skulle vi vara hos hans mamma och pappa igen, för att äta middag. Det är trevligt, verkligen! Men nu är det tredje helgen i rad... Jag skulle bli jätte glad om Rikard och jag kunde laga middag och bara vara ensamma. Han har ju trotts allt varit iväg o jobbat. Och vem vet vad som sker nästa helg.
Någon av oss kanske måste jobba eller liknande, då försvinner dom tidiga stunderna i sängen fort... Och helgen känns inte alls längre som en helg. Utan som en vecka, med en massa måsten.
Visst, igår hade vi hela kvällen tillsammans. Men eftersom jag va trött som en gris, somna direkt efter American pie-filmen, och sov tills imorse va ju inte den kvällen heller direkt mysig.
Men, jag vill inte tvinga fram "mysigheten" heller, den ska liksom bara finnas där. Det är då det blir som bäst...
Men lite tid, en dag, helt ensamma skulle väl ingen människa dö utav?
God natt gott folk!
06 oktober 2006
V70 ocean race
Tokigt, jag vet! Men roligt...
Pappa tyckte den va jätte fin. Tyvärr fick inte mamma se den eftersom hon låg o värmde fläsket i bastun. Hoppas hon hade det skönt när regnet öste ner på andra sidan husväggen.
Regnat har det verkligen gjort idag. Hemskt väder... :-/ Hösten är iaf här, det är ett som är säkert.
Rikard och jag har köpt lite godis. Det är aldrig fel... Vart nämligen väldigt sugen på Gott och blandat.
Nae, nu är det verkligen dax att lilla Nemo får mat. Han har ätit upp precis allt och hoppar nyfiket fram till mig när jag står o pratar med honom.
Gladare kanin när han ska få mat får man leta efter.... :)

Imorn, om vädret är bättre, ska jag ta lite nya bilder på våran kombi. Och så ska jag ut o åka en sväng. Hi hi..
Trevlig fredag kväll!
Min älskling är hemma
Visst hade vi tid igår för varandra, men efter att ha jobbat över 2 timmar, varit på spinning på kvällen va jag riktigt mör och hade ingen ork eller lust till att försöka vara social med min skatt.
Jag somnade bums när jag lagt mitt huvud på kudden.
Inatt, 03.21 vakna jag att Rikard förde ett herrans liv. Han prata o babbla på om sitt täcke som han inte alls kunde få ordning på, och erkände hela tiden att han inte klarade av heller... Stackars. Jag insåg rätt snabbt att han babbla på i sömnen, och han la sig snart ner igen och sov som en stock.
Förstå att mina nätter oftast är roligare än mina dagar...
Idag vet vi inte alls vad vi ska hitta på. Rikard försöker göra tappra försök att vi ska festa lite med någon eller några. Men jag har ingen lust, det kan han inte alls förstå.
Jag ha verkligen kommit över mitt drickandebegär och tycker att en mysig hemmakväll, med god mat och min älskade till sällskap är fullt dugligt.
Svårt att förstå? Ja, för vissa...
Fast förra lördagen hade jag bra lust att hänga med Pillan ut. Tyvärr vart det inte så, bara för att kvällen hos Janne o Kickan vart bra mycket längre än jag trott.
Vi vart också hem bjudna till Dennis och Malin, dit kom vi inte heller. Hade också varit mycket trevligt.
Men, det va trevligt hos Rikards föräldrar också, så i slutendan gör det inte så mycket, trotts allt.
Runt 15.00-16.00 ska vi hämta bilen idag. Vi ska ha den under helgen och testa den lite... Se om vi trvis med den o.s.v. Det är ju endå mycket pengar som ska läggas på den om vi faller för den.
Vilket jag säkerligen kommer göra. ;P
Jag har en tröja också som jag skulle behöva åka till H&M o byta, kanske kan jag få Rikard att köra dit mig sen...
Annars är det ett projekt för morgondagen.
Rikard sitter framför tv'n och spelar Xbox nu. Jag funderar på att lägga mig i sängen en stund, eller 2. Är riktigt trött idag. Om jag ska orka med helgen, och allt vad den innebär måste jag nog vila mitt trötta lilla huvud en stund.
04 oktober 2006
Frivillig kärlek
Vi har den på spinning och den har liksom nästlat sig in i mitt huvud och satt sig stadigt på min näthinna ;P
Tänker ju på min lilla kärleksbubbe hela tiden också...
Jag blir helt gaaaalen! Tur att han kommer hem imorn, har jag tur är han hemma innan mig.
Sen är det bara några timmar på fredagen som jag behöver vara utan honom.
Så fort vi ses kommer jag pussa, o krama honom hela tiden! Iiieee :)
Om en stund kommer mamma och Jacki till mig. Vi ska äta lite mat, och efter det blir det väl att se någon film.
Jag har nämligen inte ätit mat när Rikard varit borta, och hon blir skogstokig på mig.
Men, all matlust liksom försvinner med honom. Skumt...
Kanske går vi spåret en sväng senare ikväll.
Nemo va ute en sväng förut. Jaga ut Pimpim och Tiger genom kattluckan, haha ;P
Harar till katter va? Larvpotter!
Nahe, jag måste damsuga innan mamma dimper ner!
03 oktober 2006
Jag, Pimpim och Nemo
Pimpim tycker att Nemo är en jätte söt... ööh, sak.
Fast varför han ska ligga på mammas sida i sängen o helst där Pimpim ska ligga förstår han inte alls. Men, det är väl bara att dela med sig, annars blir ju alltid mamma arg.
Nu ligger lille Nemo i sin bur igen.

Pimpim har pressat sig ut genom kattluckan, och jag ska väl börja fixa ordning allt för kvällen spinning.
Sist hade jag en tragisk vecka, va det inte handduken jag missat va det vattenflaskan. Och hur lätt är dom 2 sakerna o glömma då? Det man använder mest förutom cykeln...
Jaja, det ska väl vara Carolina till precis allting.
Jobbandet har annars funkat bra idag.
Har ju ändrat in lite på mitt schema. Men nu så, I'm back on track.
Bara att man är så bortskämd nu med att ha jobbat 70%, så nu känns arbetsdagarna så himla långa direkt. Jag vill jobba mellan 09.00-12.00 fast ha betalt som en hel arbetsdag. Va ska jag söka för jobb då tro? ;P
Nahe, en liten banan nu o yoghurt kanske...
02 oktober 2006
När jag ringde till mamma trodde hon självklart att hon skulle bli mormor, inte så konstigt eftersom det va precis det jag sa. Men inte riktigt så jag menade ändå, hon trodde självklart jag va med bebis. Vilket jag iofs är, men jag är med kaninbebis!
Så fel allt kan bli va... Mamma vart lite väl glad, och jag va tvungen att säga att det inte riktigt va så jag menade. Och så bad jag om ursäkt säkert 100ggr för att jag kände mig så dum.
Det hade väl varit riktigt lyckat, nu när hon är så glad för att hon ska bli farmor. Men, hon kan hålla sig till den lyckan ett tag tycker jag... Här för hon nöja sig med en långörad bebis.
Rikard åkte kl.05.00 imorse. Fasen så surt... Jag saknar honom redan. Och efter helgens bravader är det jag som känner mig som en hemsk människa! Att allt kan ändras så fort va..
Lilla bubben, kom hem!!
Nu sitter jag mest o väntar på att mamma ska komma. Då ska jag bara hoppa i lite annan form av kläder så ska vi ge oss iväg. Jag vill ha en liten kanin. Färg vet jag inte, men jag har hittat en liten japansktecknad blå/vit (ras?) med stamtavla... men jag vet inte än. Jag vill ju att den ska vara så liten som möjligt, en riktig unge alltså. Men självklart inte yngre än att den får flytta ifrån mamman. Nåja, jag får se. Jag hittar nog något.
Tyvärr kommer jag väl inte få en sån kanin som Lille skutt igen, för han va verkligen den bästa och snällaste kanin jag träffat! Och uppfostrad va han, ja jisses!
Nahe, mamma kom nu! Kom nu då mamma!
01 oktober 2006
Kl.19.05, en söndag
Jag o mamma va på Maxi, Djurmagasinet och Skopunkten. Vi köpte ingenting, förutom jag som köpte ett nytt halsband till Tiger.
Jag satte på honom det igår kväll, runt kl.18.00, innan vi åkte till Janne och Kickan. Imorse hade han fått av sig det också... Kattj*vel. ;P
Efter Maxi o.s.v åkte jag o lämna mamma hemma hos sig. Åkte hem och va hemma i någon timme eller 2 innan vi åkte till Janne o Kickan.
Där grillade vi, och det va såklart mumsigt!
Kanske allra sista gången för i år, vem vet... Men nu ska ju tydligen Oktober bli väldigt fin också så vi får väl se.
Det va iaf jag, Rikard, Rikards momor o morfar, Dennis, Malin och Janne o Kickan, choklart.
Trevligt va det och gott, som alltid!
Imorn ska både Rikard o jag upp vid 5. Rikard åker till Strängnäs o ska jobba där i några veckor nu, men han kommer hem varje torsdag. Kommer bli lite tomt utan honom, men kanske kan jag få ork till annat då.. Åka till Moa som ett exempel.
Så tråkigt bara att han kommer hem torsdagar, jag jobbar ju fredagen, men inte han. Det är fusk, hur ska jag kunna koncentrera mig på jobbet?! :-/
När mamma o jag va på Maxi for vi iväg till bebiskläderna direkt. Titta till Jimmy o Cattis lilla bebbe =) Så himla roligt! Men eftersom jag är lite som jag är, vill jag inte köpa något innan den lilla ser dagens ljus.
Lite skrockfull faktiskt... Men hu så mycket fint och famförallt gulligt det finns!!
 
