Jacki är mitt meffo
-----

Han är underbar, älskvärd min lilla voffi. Han är helt crazy, men vilken livs gläjde den lilla rackaren har! Tänk vad allt är roligt o kul när man är en liten hund, en liten hund som han. :)
Nu har vi lekt i 30 minuter, och jag är helt slut. Min lilla hund o bitit i alla mina kropps delar, ondast gjorde det när han bet mig mellan ögonen o nockade mig i sängen så jag ramla ner...
Allt mamma o pappa hörde ute på balkongen va en ordentlig dunk och sedan att asgarv.
Jag slutar aldrig förvånas över min hund...
Detta kanske låter konstigt för många, sättet jag leker med min hund på. Jag kan erkänna att jag inte skulle leka på detta sätt med en stor hund, eller en hund jag inte kände. Men det är min Jacki, vi känner varandra, och vi leker ALLTID på samma vilkor! Biter han mig, biter jag honom, eller nyper honom. O hör o häpna, jag är den enda denna lilla hund älskar att leka med. Kanske för att vi har precis lika roligt både 2?! Tyävrr får jag ett eller två blåmärken, eller några rivmärken. Men jag överlever... Vi har ju askul tillsammans! :)

Nu ska jag snart åka hem, först ska ja förbi stallet. Hälsa på Moa, och hämta mina kattburar som Thomas lånat. Sen ska jag hem o ta hand om mina katter, som jag känner stora skuldkänslor för idag!
Rikard, eller jag har gått i sömnen o natt, lyckats få med katterna in i dator rummet. Och sen stängt in dom där... Utan kattlåda, utan vatten, o utan mat. :( Dom har varken kissat eller bajsat på hela natten, va dom gjort vet vi inte. Men det va kö till toan i morse iaf, när vi hörde dom. Stackars mina barn!
Jag känner mig som världens hemskaste mamma idag.... Det förtjänar jag!