Livet från den ljusa sidan
-----

Jag sitter här nu mde min lilla kisse. Pimpim. Han är den gulligaste katten jag vet, och han är min. Liksom Rikard är världens gulligaste kille, är han också min. :)
Jag älskar verkligen honom. Att han kan ha sina svåra sidor ibland vet jag... Han är lite av en get, tjurig. Och kan verkligen tjura i timmar när han inte får som han vill... Men han är min lilla get. Ibland tycker jag nästan om att se honom tjura, det visar ju bara att han tycker om mig.
Och när man varit i stallet några timmar, och han ringer o undrar när jag kommer hem, det är bara av längtan han gör det.
Han är fortfarande sjuk, men pillar i sig några panodil nu o då, bara för att orka med dagen. Men idag har han iaf orkat äta lite mat, ett gott tecken!
Har jag otur frisknar han nog till till helgen, och är på partaj humör igen. Men jag vet också att han ska jobba i helgen. Vilket också jag ska...

När jag ändå sitter här o skriver om jobb. Min chef ringde förut, hon undra när jag började städa i Kimstad. Tur att någon håller ordning på saker o ting, nämligen jag! ;P
Hon tänkte att jag kanske kunde försöka få iväg min milersättning nästa månad också. He he, det ska jag väl kunna lyckas med... Hon gillar sin personal, för vi är precis lika glömska allihop.

Hon berättade också för mig att våran "kontrollant" Micke har slutat. Han fixade inte jobbet, hon tyckte alltså inte han gjorde det hon betalde honom för. Och tyvärr, håller jag med henne. Jag gillade honom, på sätt o vis, men ändå inte. Han hade inte det rätta sättet att lära upp nykomlingar. Som jag va när jag började. När man är ny, ställer man dumma frågor. Så är det ju bara, och eftersom han hade jobbat inom städ i ca 8år va ju allt en självklarhet för honom. Svaret man fick va lite som "Vadå är du dum eller?" Fast inte rakt ut...
Hennes planer nu är att hitta någon annan.
Vem hon har i sina tankar, passande detta jobb. Med ett ENORMT ansvar??? Vem tror du? MIG!!!!! Jag! Jag skulle alltså vara ute på fältet, så att säga. Klaga på alla, rätta alla. Lära upp dom nya .o.s.v. Självklart skulle jag INTE tacka nej! Men förstå vilket ansvar?! Skulle jag klara det? Klart jag skulle, peppar jag mig själv. Jag har ju varit "första skötare", haft hand om Sveriges bästa travare, det är också ett enormt ansvar.
Men detta är mer?! jag har endel att tänka på över natten....
Imorn är det personalmöte, och jag har ont i magen.

Nu måste Rikard ha datorn! ;)