Fördömt åskväder
-----
Jag har legat i sängen, under täcket, o läst aftonbladet mellan mina idiotryck. Faan vad jag hatar när det åskar, helst när jag är helt ensam. Katterna va inte till mycket hjälp, en vandrande pinne hade varit till mer sällskap. :-/ Äntligen har solen börjat titta fram så smått igen...
Rikard är iväg o jobbar. Han åkte ifrån mig 05.30 imorse.. Lilla bubben. Fast han har ju valt det själv...

Själv mår jag rätt bra, helst nu när det inte åskar längre. Ska åka till stallet om ett tag tänkte jag, göra något vettigt av min dag. Hade tänkt mig att åka till stan, centrum. Och kolla om jag kunde hitta något för mina presentkort, men när det hemska vädret började bestämde jag mig för att inte åka. O helst inte när det började regna som det gjorde. Jag satt o godan ro ute på balkongen o lästa Aftonbladet (nästan lite vuxet ju), och hade det rätt trivsamt där. Plötsligt blänker en blixt till, nästan ovanför mitt huvud, och direkt där efter en faslig smäll. Det vart halv storm, och väldigt kallt på en gång, nästan som i filmer när man ser rysare. Och så va det som om himlen öppnade sig, det bara vräkte ner. Jag sprang in, hade hunnit bli en halv flod på vardagsrum golvet innan jag han få igen dörren, som har blivit lite knasig. Jag stod o huttra som en blöt hund när jag plötsligt vinkla persienen o tittade ut genom fönstret, där låg min mobil! Min älskade rosa mobil! FAN!! Upp med dörren igen, ut o hämta mobilen, in o stänga dörren, allt tycktes gå så långsamt. Jag vart ännu mer blöt, höll dessutom på att göra en snygg vurpa på balkonggolvet, som va riktigt blött. Jag tittade på min älskade lilla telefunk, som nästintill hade dött av allt vatten. Nu har jag lyckats återuppliva den med handdukar och hårblås! :-/
Stackars... Rikard hade inte blivit glad.

Nahe, nu ska jag till Moa. Och kameran ska med :)

(sitter annars o lyssnar sönder nya Nelly Furtado's nya låt, maneater.)