17/8

Jag känner mig lättad. Och det känns bra.
Idag har jag haft den längsta dagen på min arbetsvecka, den gick fort och bra.
När jag kom hem tog jag en dusch, messa lite med Erica o vi bestämde att åka in till stan o ta en glass runt 19. Jag la mig i sängen o somna, sov ungefär 1 timme, sen kom Rikard hem och väkte mig. Klockan va då 17.30

Erica o jag åkte till stan runt halv 7. Åt glass som planerat, gick en sväng i parken o babbla. Om allt, och om inget. Hur livet egentligen skulle se ut om det inte va som det just är. Varför man håller kvar vid saker som man egentligen borde ha tröttnat på, och varför man bryr sig om något man aldrig har tänkt en tanke på förr... Frågorna är många. Tyvärr hade vi inte alls lika många svar... Men det mesta handlar nog om kärlek. Kärlek är något fin, och något man ska vara rädd om. Det är inget som växer på träd. Visst, en nyförälskelse är något alla är med om, flera ggr i sitt liv. Men att den håller, och att man får leva med pirret i magen i många år är nog bara få som får uppleva. Jag har gjort det, med Rikard. Min kärlek till honom har varit oändlig... Jag älskar honom fortfarande. Jag älskar hans ögon, hans sett att vara mot mig. Men samtidigt är det mycket jag stör mig på... Saker han kan slänga ur sig utan att tänka en tanke. Saker han gör utan att fatta att det är helt åt skogen och kan reta gallfeber på vem som helst.
Att han är fruktansvärt värt slö, en riktigt soffpotatis, och helst inte gör mer än att sträcker sig efter tv-dosan. Men endå har den här förbaskade korkade männsikan något jag älskar, något jag inte kan sätta fingret på. Men han har det, och det är bara han också...

Jag vill Tacka Erica för en underbar kväll! Mina tankar är rensade, hjärtat likaså. Jag känner mig på något sett lättad... Jag vet inte vad hon lyckades med ikväll, hon fick mig nog att inse att det inte alltid är, vad man tror det är.
Hursomhelst känns det bra. Mycket bra. :) Nu ska jag sova... Japp, helt ärligt. Jag ska sova!!