Jag är trött. Behöver jag säga mer? Min rygg gör ont, och jag har flera kilo grus i mina ögon. Jon Blund hade nog vart här för länge sen om han fått bestämma. Jag åkte som mamma sa imorse. Klockan 05.40. Helt frivilligt, och helt utan att någon väckte mig. Nästan iaf, jag vaknade av Rikards väckarklocka. Jag åkte samtidigt som honom. Va framme hos mamma o pappa 06.43. Mamma kom o mötte mig vid bilen, och hade varit snäll o bäddat upp sängen. Trött, men endå riktigt förvånansvärt pigg, la jag mig där med min lilla vovve. Vi myste och vid klockan 8'a, satt vi alla ute vid bordet och morgonsolen sken oss rätt i ögonen. Underbart! Faktiskt...
Vi har grillat, varit ute o gått, och även mumsat jordgubbspaj. :)
Jag skulle bada, men det blåste innåt, så riktigt kallt vart det, och där med inget bada. Kanske lika bra...
Nu är jag hemma. Med Jacki, o Rikard. Och kissarna choklart.
Rikard ligger i sängen, själv har jag varit i valet o kvalet att skutta iväg till Kricka o Erica. Men efter att Erica hört av sig, sa att vi skulle hoppa det för att klockan vart så mycket försvann mitt pratajsting rejält. Skitars. Men endå fanns det där, långt inne som en liten surrande mygga, sådär jobbigt surrande som när man ska somna, man hör plötsligt att det blir tyst, och plötsligt sticker det till. På rumpan eller något annat ljuvligt ställe. Attans!!! Nåja, det kommer fler tåg... Efter att vi nu varit lite hit i dit, med att kanske festa endå, sket jag i det. Jag sa nej, rättare sagt, nae. Men endå... Jag hade alldeles för mycket måsten innan jag ens kunnat tänka Backvägen. Så jag får snällt stanna hemma som den lilla hemmafrun jag blivit.
Jaja, ingen lider av det. Förutom jag. Nu ska jag ut med Jacki, sen måste jag duscha. Och till slut ska jag lägga mig hos Rikard och ta det lugnt. Medans tanken om hur j*vla kul vi säkert skulle ha haft, jag o Erica, kommer fortsätta surra. Surra som en hemsk, hemsk, mygga!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar